Fredric Westin, född den 22 september 1782 i Stockholm, död 13 maj 1862 i Stockholm, historie- och porträttmålare. Westin hade varit elev hos Lorens Pasch d.y. och Louis Masreliez på Konstakademien. Sedan han 1808 blivit kallad till akademiens agr?? och förordnad till konduktör vid kungliga museet blev han 1812 invald i Konstakademiens styrelse. Han blev 1815 vice professor och 1816 professor vid Konstakademien. Där var han också 1828-1840 direktör. 1843 utnämndes han till hovintendent. Till hans tidigare skede och till hans främsta alster hör "Dagens stunder", fyra dörrstycken i Karl Johans sängkammare på Rosersbergs slott med antikiserande figurer: Aurora som strör blommor över jorden, Apollon med sitt fyrspann, Diana följd av Aftonrodnaden samt Natten med sitt stjärnströdda dok (1812-13). På Säfstaholms slott finns "De fyra årstiderna presiderade av jordens gudinna" (1843), på Rosendals slott "Hebe med örnen" (1832) och "Flora bekransande Linn??s byst" (1843) och vid Stockholms universitet "Musiken, föreställd av en grupp unga flickor". Han målade också kompositioner ur den svenska historien ("Olof Skötkonungs dop", "Lutherska lärans antagande"). Westin målade en stor mängd porträtt då han under Karl XIV Johans tid var konstnären på modet. Som porträttmålare var han dock inte enhälligt uppskattad. En kritiker som Silverstolpe beklagade 1809 att en konstnär som "äger så mycken färdighet till stöd för sitt sökande av idealet" sysselsatte sig med en konst av så lågt värde och hoppades att han "måtte återvända från den platta verkliga världen till den poetiska." Hammarsköld menade 1818 att av de svenska konstnärerna var det Westin som hade de ringaste anlagen för porträttmålning. Scholander kallade hans porträtt för "vaxgubbar". Andra hade lovord att fälla över Westins porträtt. Gerss ansåg att Westins porträtt hade likhet och behag i uttrycket, enkelhet i ställning och klädsel, urval av natur i formerna och säkerhet och sanning i utförandet. Wennberg kallade honom "den förste svenske tecknarens Lorenz Paschs så värdige fosterson". Under Karl XIV Johans tid målade han rad porträtt på kungafamiljen. 1824 målade han en populär allegori över kronprinsessan Josefinas ankomst till Sverige, där Saga i gul och blå dräkt sitter på marken framför en runsten och blickar upp mot skyn där kronprinsessan i röd och vit dräkt svävar ned på en molntapp omgiven av tre amoriner. 1838 målade han Karl XIV Johan till häst på Ladugårdsgärdet hälsande med den trekantiga hatten. Efter att Sandbergs altartavla för Sankt Jacobs kyrka hade underkänts vände sig de ansvariga till Westin med uppdraget att måla en altartavla. Målningen, "Kristi förklaring" var klar 1828 och resultatet blev både hyllat och kritiserat. Andra altartavlor av Westin finns i Kungsholms kyrka ("Kristi uppståndelse", 1825), Åbo domkyrka ("Kristi förklaring", 1836), Uddevalla kyrka ("Kristus välsignar barnen") samt Carl Gustafs kyrka ("Kristi begravning", 1832).  Related Paintings of fredrik westin :. | Undine | Bolshevik | Three Women | kaj bonnier, 4 ar | Recreation by our Gallery |
Related Artists:
Bacon, Henry
American, 1839-1912
BOTH, Jan
Dutch painter (b. ca. 1618, Utrecht, d. 1652, Utrecht Brother of Andries Both. He was one of the foremost painters among the second generation of DUTCH ITALIANATES. While working in Italy he specialized in genre scenes; however, on his return to the Netherlands he concentrated on wooded landscapes bathed in a golden light that illuminates the highly detailed foliage and trees. These realistic landscapes represent his most original contribution to Dutch painting and were much imitated by his contemporaries and by later artists.
anna maria thelott
Anna Maria Thelott, född 1683, död 1710, var en svensk konstnär. Thelott var en av de första självförsörjande och professionella kvinnliga konstnärerna i Skandinavien. Anna Maria Thelott var dotter till instrumentmakaren och konstnären Philip Jacob Thelott d.ä., som ursprungligen kom från Schweiz, och syster till konstnären Philip Jacob Thelott d.y. Hon arbetade redan som barn sin med far och sina bröder i arbetet med att illustrera Olof Rudbeck d.ä.:s "Campus Elysii" och "Atlantica", och bidrog snart till hushållets försörjning genom att ensam utföra olika konstnärliga arbeten mot betalning, vilket gjorde henne till landets troligen första kvinnliga yrkeskonstnär. Familjen bodde ursprungligen i Uppsala, men flyttade år 1702 till Stockholm efter den stora stadsbranden då en stor del av Uppsala brann ned. Thelott var en mångsidig konstnär som var kunnig på en rad områden; hon utförde träsnitt och kopparstick förutom teckning och illustrationer med allegoriska och religiösa motiv, miniatyrer och bilder av djur och landskapsmålningar. Hon utförde elva träsnitt av tyska städer med tillhörande informativ text på uppdrag av Posttidningen år 1706 och anlitades för att illustrera Peringskiölds arbeten. År 1710 dog Anna Maria Thelott i Stockholm som en av många offer för den sista pesten i Sverige. På Uppsala universitetsbibliotek finns en skissbok av henne utförd 1704-1709.